danda

Herregud!! Jag hann aldrig blogga på julafton, förlåt!
Jag hoppas att ni alla hade en riktigt underbar julafton.
Det hade i alla fall jag, med mina käraste & finaste :-).
Julen är verkligen familjen & barnens högtid, så underbart.
Kidsen var lyckliga & fick öppna massvis med paket.
Vi vuxna stod/satt och njöt & log åt barnens lyckliga miner.
Sen måste jag ju även skryta med att mina rim gick hem ;).
Jag tror jag får låta det bli en tradition, haha, jäkligt kul!

Idag blir det fortsatt mys med familjen hemma hos mamma.
Då ska det käkas lutfisk och bara umgås antar jag, hihi :-).
Sen blickar vi fram mot nyår & då, mina kära vänner...
Då undrar jag om det är någon som ha en bra plan inför det?
För jag står här, som vanligt i sista minuten utan någon plan.
Jag har min outfit, är det någon som har festen? HOJTA!!
Det börjar bli lite väl desperat nu, haha, men är jag förvånad?
Nä, inte ett dugg... Att jag aldrig lär mig ;p.

Ha en mysig juldag så hörs vi snart igen.
Var rädda om er & njut!

Många kramar,
/S.

Jag är ledsen, men jag kan inte plocka bort något av texten.
Den är så himla vacker, jag älskar den, så här kommer den.
En av världens finaste svenska låtar enligt mig, med stor innebörd.
Luta er tillbaka, blunda & njut, för det gör jag, varje gång.

Jag satt häromdagen och läste min tidning,
En dag som så många förut,
O jag tänkte på alla dom drömmar man drömt,
Som en efter en har tatt slut.

Då såg jag en bild av en flicka,
Med en skadskjuten kråka i famn,
Hon springer iväg genom skogen,
Så fort som hon någonsin kan.

Och hon springer med fladdrande lockar,
Hon springer på taniga ben,
O hon bönar och ber och hon hoppas och tror,
Att det inte ska vara för sent.

Flickan är liten och hennes hår är så ljust,
O hennes kind är så flämtande röd,
Kråkan är klumpig och kraxande svart,
Om en stund är den alldeles död.

Men flickan, hon springer för livet,
Hos en skadskjuten fågel i famn,
Hon springer mot trygghet och värme,
För det som är riktigt och sant.

O hon springer med tindrande ögon,
Hon springer på taniga ben,
För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt,
Att finns det liv är det aldrig för sent.

O jag började darra i vånda och nöd,
Jag skakade av rädsla och skräck,
För jag visste ju alldeles tydligt och klart,
Att det var bilden av mig som jag sett.

För mitt hopp är en skadsjuten kråka,
Och jag är ett springande barn,
Som tror det finns någon som kan hjälpa mig än,
Som tror det finns nån som har svar.

O jag springer med bultande hjärta,
Jag springer på taniga ben,
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet,
Att det redan är alldeles för sent.

Kramar,
/S.

Idag har det blivit en liten liten julklappsjakt.
Jag hittade något jag letade efter, men jakten fortsätter.
Det är ganska mysigt att vandra omkring i stan denna tid.
Eftersom det blir mörkt fort tänds massor av lampor överallt.
Jag älskar verkligen sånt, det ger en enom julkänsla :-).
Men trots min julkänsla fattar jag inte att det är julafton på lördag?
Det har gått galet fort, precis som hela detta året i princip.
Men, jag ser framåt mot ett nytt år, ett mycket bättre år :-).

Måste bara berätta om en WOW-upplevelse när vi traskade i stan.
Vi hittade ett litet fogarolli-stånd, där köpte vi en sjukt god varm choklad.
Det kan ha varit en av de godaste jag druckit, i klass med mammas!
Alla borde verkligen prova den någon gång, jag ska försöka förklara.
Det är de röda minibilarna som stannar överallt & säljer kaffe ur bakluckan.
Känner ni igen det? Annars kan ni allt googla det ;-).

Här kommer en bild på hur det brukar se ut:


Nu ska jag krypa ner i sängen och mysa en stund.
Imorgon är det back to work igen.

Vi ses & hörs.
Var rädda om er!

Massa julkramar,
/S.

Igår var jag på en trevlig middag med fina jobbisar.
Det har blivit mycket roliga saker denna hösten :-).
Vi blev i alla fall bjudna för att käka på Johan P.
Ett julbord i skaldjurens tecken & jag trivdes, haha.
Dock imponerade Maggan mest med sina tappra försök!
Det var en riktigt trevlig kväll, tack ska ni ha :-).
Väl hemma så stupade jag i säng omedelbart, dödstrött.
Jag hann inte ens släcka lampan & lägga ner telefonen :p.

Idag blir det en ledig dag för min del, ska inte göra något speciellt.
Ska träna lite & sen blir det nog bara att slappa, vilket behövs ibland.
Men man ska adlrig säga aldrig, ibland ändras planerna :-).

Ha det fint tills vi hörs igen.
Var rädda om er ♥.

Massa kramar,
/S.

Kvällens inlägg ska handla om det som pågår just nu.
Idag fick jag ett besked som jag verkligen blev chockad över.
Dels för att det mesta är bullshit & dels för att folk är mesar.
På ett ställe där jag tillbringar det mesta av min tid, där snackas det.
Är jag förvånad? Nä, självklart inte. Det är ju en enda stor hönsgård.
Det snackas alltid om alla, även de man tror sig vara nära, snackar.

Det roliga i detta att folk är så JÄVLA MESIGA & vågar inte prata med mig.
Utan det pratas runt om mig istället, precis som det löser deras problem?
Tyvärr kan jag inte ta åt mig av någon kritik som man inte vågar stå för.

Det är inte det enda, ni ska få höra det mest skrattretande jag hört på länge.
Där är tydligen folk som anser att jag tror mig vara bättre än andra,
Att jag tror att jag är något bara för att jag har blivit tillfrågad om en utbildning.
Till det tillhör även att jag har blivit kaxigare och arrogant & inte gör något.
Vadå inte gör något, jag gör minst lika mycket som alla andra, om inte mer.
Det är väl klart att jag blivit tuffare om man jämför med innan, det lär man sig.
Klagomålen kommer självklart från de som gör minst, så därför passar två ordspråk in:
Man ska sopa rent framför sin egen dörr först & man ska INTE kasta sten i glashus.
Falskhet är det värsta jag vet och där toppade otippade människor mina listor, tack :-).
Hur står man ut med sig själv, när man måste livnära sig på att skapa falska rykten?
HUR FAN KAN MAN VARA SÅ JÄVLA FEG & INTE VÅGA STÅ FÖR SINA ÅSIKTER?

Det är så sjukt att jag kan mala det om och om igen & det kommer jag göra.
Men när helgen är över så börjar jag på en ny kula, där sköter jag mig själv.
Det ska bli så in i helvetes-jävla skönt att totalt skita i alla andra & bara vara.
Allt kanske bara handlar om avundsjuka trots allt, hur som helst är det patetiskt.
Där är en del av er som sjönk till botten i mina ögon, ni betyder ingenting längre.
Dock ska vi absolut inte glömma ni som är äkta, er behåller jag.

Kram till er,
/S.

Idag har det blivit dagens i-landsproblem för mig.
Jag har ingen mat i min kyl så vad ska jag äta till frukost?
Mjölken är slut & inte giter jag köra och handla heller.
Jag måste ju äta innan jag börjar jobba, haha :-).
Ser ut som att det får bli knäckebröd & smör.
En riktig kost för de fattiga, vilket passar in på mig.
Nästa vecka blir det påfyllning, då kommer lönen.

Över till något annat, så undrar jag hur vädret är där ute egentligen.
Jag hör att det blåser, men det gör det ju alltid här på guldkusten.
Men, vad jag kan se så är där ingen snö, vilket de varnade för :-).
Det återstår att studera när man tar sig ut och kör mot jobb.
Tills dess får ni ha det fruktansvärt bra & vara rädda om er ♥.

Kramar,
/S.

Varför är det alltid så svårt att börja ett inlägg?
Jag är sämst på inledningen när jag ska skriva :).
Men, jag forsätter på detta & hoppas det duger.
För nu sitter jag ändå här och lyssnar på julmusik.

Jag kom hem för en stund sen, efter att ha varit på utflykt.
Fina Jessica & jag har varit i Skurup hos "lilla" Anna & pysen i magen.
Lilla pysen har inte velat titta ut än, men vi är spända.. KOM NU!
Dock blev det en hel del prat, massa lussekatter & annat gott :-).
Det gav mig verkligen ännu mer julstämning, för julen är verkligen fin.
Ett perfekt tillfälle att umgås med fina vänner och bara mysa.

Men nu blir det nog inte så mycket mer mysande för min del.
Jag känner mig ganska trött så funderar snart på att gå & lägga mig.
Ska ju ändå upp 03, så det kan vara skönt att få maxa sovningen :-).
Hm, så får det nog bli.. Men först, borsta tänder & ta tag i Zlatan igen.

Ha en fin kväll & var rädda om er.
Så hörs vi när det blir läge igen!

Kramar,
/S.

Jag vet inte när jag lyckades, men jag gjorde det.
Har gått & blivit megaförkyld & det ger inte med sig.
Vissa dagar känns det bättre, andra sämre igen.
Idag är det lite sämre, känner mig sjukt förkyld.
Inte nog med täppt näsa, dålig hörsel & sprängda bihålor.
Så har även mina läppar blivit så torra att de är röda :p.
Men, vad gör det? Jag vill ju påstå att jag mår bra annars!

Och på tal om annars? Jag glädjs med mina vänners framgångar :-).
Istället för att ha ångest, så njuter jag av att det är december.
Vi är inne i en ny månad och jag har redan hittat lite julkänsla.
Det känns bra, vilket det absolut inte gjorde samma tid, förra året.

FÖRRESTEN, är det inte sjukt vad detta året har gått fort?!
Det kändes som det blev 2011 igår, haha.. Jag hinner inte med!

Nu ska jag försöka bli lite friskare!
Hoppas ni alla får en mysig dag.

Kramar,
/S.