danda

Jag lovade en snabb uppdatering förra veckan.
Dock kommer den nu & är tyvärr inte så snabb ;).
Sorry Carro, men nu blir det nästintill novell, haha.

Förra veckan & början på denna veckan har varit underbar.
Sen i onsdags har jag sovit hos min fina syster, i princip :-).
Hon & svåger stack till London tidigt på torsdag morgon.
Där av att jag sov där för att sedan passa kidsen den dagen.
Sedan har vi hjälpts åt hela helgen & det har varit myspys ♥.
Världens absolut finaste & mest väluppfostrade barn :-).
Jag är lyckligt lottad som får äran att vara moster till dem.
När jag ser dem, blir jag ännu mer stolt över min syster.
Hon är självklart bäst i världen, som ni alla redan vet.
Svåger är absolut inte långt ifrån där heller, ni är bäst!
Jag skulle vilja påstå att ni är det jag lever för, utan att överdriva.

Självklart ingår mina vänner i den sista meningen här ovan.
För ni är verkligen guld värda, allihopa på era unika sätt :-).
Chrille ställde upp i lördags (som alltid annars också).
Utan henne hade jag aldrig lyckats bli så snygg som jag var.
Självklart är ni fler, det är fantastiskt med vänner som kan ge & ta ♥.
Utan er är jag absolut ingenting, det är verkligen kärlek till er!
Hade jag kunnat ge er allt ni önskade, så hade jag utan tvekan gjort  det.
För ni förtjänar det bästa, kan inte sluta säga det, finaste vännerna ♥.

Kärleken jag får från er är allt jag behöver.
Med den kommer jag orka ta mig igenom allt.
Självklart kommer jag alltid stå på er sida ♥.
Hand i hand, livet ut, det lovar jag er.
Tack för att ni är som ni är, underbara!

Mängder av kärlek,
/S.

Kan ni förstå att det är mindre än två månader till jul?
Hur sjukt är inte det? Tiden går skrämmande fort.
I början av detta år, sa jag med stor förhoppning att;
Detta skulle bli det bästa året någonsin. Rätt eller fel?
Jag vet bara att jag ska sluta säga så & ta en dag i taget.
Det blir vad man gör det till & det är upp till en själv.
Allting kan alltid bli bättre, det finns gott om möjligheter.
Jag hoppas att det lossnar för mig snart också :-).

I let it fall, my heart,
And as it fell, you rose to claim it.
It was dark and I was over,
Until you kissed my lips and you saved me.
My hands, they were strong, but my knees were far too weak,
To stand in your arms, without falling to your feet.

But there's a side to you that I never knew, never knew,
All the things you'd say, they were never true, never true,
And the games you'd play, you would always win, always win.

But I set fire to the rain,
Watched it pour as I touched your face.
Well, it burned while I cried,
'Cause I heard it screaming out your name, your name.

Kram,
/S.

Det har blivit lite av en vana, förlåt mig.
Jag har varit riktigt usel på att uppdatera.
Vet inte vad det kan bero på, tiden kanske?
Men man kan ju inte skylla allt på det :-).

Allt är hyfsat bra här, har väl mått bättre i mina dagar.
Men det är mest för att min mage klyddar, under revbenen.
Misstänker magkatarr eller liknanade men vet inte.
Dock mår jag betydligt bättre just nu än vad jag gjorde innan.
För att inte tala om ons-tors-fre, då var det som värst.
Men, som sagt, jag lever och tror jag är frisk så klagar inte :).

Jag ska ta mig i örat & verkligen bli lite bättre på detta.
Men hoppas allt är bra med er annars, vem som nu läser.
Tror knappast att ni är speciellt många längre, haha :).
Ha en fin helg & allt det dära ♥.

Kramar,
/S.