Jag - i min osäkerhet.
Då var det dags för en liten uppdatering till ;-).
Jag känner att jag behöver skriva av mig lite.
Det rullar tusen tankar i mitt huvud just nu.
Vet ni vad? Jag tror jag ska söka hjälp, ärligt talat nu.
Jag är inne i en ny period av osäkerhet & likgiltighet.
Det är som en axelryckning oavsett vad någon säger.
Jag är så osäker på vad jag vill, jag kan inte bestämma mig.
Varför ska det vara så himla svårt att se två sidor.
För och nackdelar? Det låter simpelt, men jag kan inte.
Jag behöver någon som drar ner mig på jorden & pratar med mig.
Någon som kan hjälpa mig med det, men jag vet, som alltid.
Det ligger hos mig själv, jag måste börja hitta mig.
Men jag tänker alldeles för mycket på framtiden & allt jag vill.
Istället för att rikta in mig på en sak åt gången & sträva efter det.
Jag är väl innerst inne bara rädd för att jag ska bli, ja, jag vet inte.
Men samtidigt, chansar man inte, så kommer man ingenstans.
Min första chansning blir väl att publicera detta inlägget.
Och hoppas på att inte allt för många börjar bry sig för mycket.
Jag mår bra, tror jag, i alla fall för det mesta, men ibland händer det.
Då behöver jag verkligen skriva av mig och bara vara tom.
Jag önskar och hoppas att jag kan bestämma saker inom kort.
Att det blir som en blixt som slår ner och ger mig kraften att se.
Se vad jag vill, och vad jag borde göra, utan att slösa bort tid.
Och alldeles för många chanser. Fast, jag har alltid hoppet med mig.
När jag känner så här, så tror jag innerst inne att det löser sig.
Fast att jag kan tvivla på det ibland, jag hatar när man är allt för optimistisk.
Men samtidigt måste man se det mesta positivt om man ska orka.
Det blev lite mycket JAG i detta inlägget.
Men det är ju trots allt min blogg, haha.
Ego deluxe, men det behövs ibland.
Jag hoppas dock att ni andra haft en superhelg.
Med massor av mys och allt annat :-).
Glöm inte att vara rädda om varandra ♥.
Kramar i massor,
/S.
Jag känner att jag behöver skriva av mig lite.
Det rullar tusen tankar i mitt huvud just nu.
Vet ni vad? Jag tror jag ska söka hjälp, ärligt talat nu.
Jag är inne i en ny period av osäkerhet & likgiltighet.
Det är som en axelryckning oavsett vad någon säger.
Jag är så osäker på vad jag vill, jag kan inte bestämma mig.
Varför ska det vara så himla svårt att se två sidor.
För och nackdelar? Det låter simpelt, men jag kan inte.
Jag behöver någon som drar ner mig på jorden & pratar med mig.
Någon som kan hjälpa mig med det, men jag vet, som alltid.
Det ligger hos mig själv, jag måste börja hitta mig.
Men jag tänker alldeles för mycket på framtiden & allt jag vill.
Istället för att rikta in mig på en sak åt gången & sträva efter det.
Jag är väl innerst inne bara rädd för att jag ska bli, ja, jag vet inte.
Men samtidigt, chansar man inte, så kommer man ingenstans.
Min första chansning blir väl att publicera detta inlägget.
Och hoppas på att inte allt för många börjar bry sig för mycket.
Jag mår bra, tror jag, i alla fall för det mesta, men ibland händer det.
Då behöver jag verkligen skriva av mig och bara vara tom.
Jag önskar och hoppas att jag kan bestämma saker inom kort.
Att det blir som en blixt som slår ner och ger mig kraften att se.
Se vad jag vill, och vad jag borde göra, utan att slösa bort tid.
Och alldeles för många chanser. Fast, jag har alltid hoppet med mig.
När jag känner så här, så tror jag innerst inne att det löser sig.
Fast att jag kan tvivla på det ibland, jag hatar när man är allt för optimistisk.
Men samtidigt måste man se det mesta positivt om man ska orka.
Det blev lite mycket JAG i detta inlägget.
Men det är ju trots allt min blogg, haha.
Ego deluxe, men det behövs ibland.
Jag hoppas dock att ni andra haft en superhelg.
Med massor av mys och allt annat :-).
Glöm inte att vara rädda om varandra ♥.
Kramar i massor,
/S.
Kommentarer
Postat av: Ingrid
Visst e det bra med en blogg , man gör som man vill det e bara till att spotta o fräsa..Som katten du vet! Kramis!!
Trackback
